Det här inlägget riktar sig till dig som någon gång funderat på att skapa en hashtagkampanj.
I min roll har jag fått frågan om hashtags otaliga gånger. “Ska vi inte satsa på att skapa en hashtag för att marknadsföra detta!?”, eller “vore det inte kul med en hashtag?”. Därefter följer ett förslag i stil med #shareyourownthoughts eller #visomälskarinboundmarketing. Det vill säga; orimligt långa hashtags som varken fyller en verklig funktion eller uppmuntrar till engagemang.
Så vem använder hashtags?
Första frågan du bör ställa dig innan du tar initiativ till en hashtagkampanj är “skulle jag själv använda den här hashtagen om det inte var min idé”?. Är svaret nej, så bör du heller inte skapa den. Den andra frågan du bör ställa dig är “vilken funktion kommer min kampanj att fylla?”. Är svaret att den ska öka kännedomen kring ditt varumärke, event eller din kampanj har du missat syftet.
Hashtags skapades för att göra det enklare att följa och engagera sig i ett ämne. Det kan exempelvis vara en hashtag som handlar om politik, marknadsföringsknep eller om kodning. Genom att använda hashtags samlas alla inlägg som skapats i ämnet på ett ställe, vilket gör det enkelt att ta del av debatten eller diskussionen. Så hur väl står sig hashtagen “#visomälskarinboundmarketing” i detta? Nja, inte så bra. Den har inget tydligt syfte, fungerar dåligt på Twitter (teckengräns på 140/tweet) och uppmuntrar inte till en diskussion. Min kvalificerade gissning är därmed att en sådan hashtag skulle självdö snabbare än snabbast – just för att den varken engagerar eller har växt fram naturligt.
Lästips! 14 enkla tips till en bättre digital närvaro
Finns det framgångsrika hashtags?
Framgången för hashtags infinner sig sällan, såvida de inte växer fram naturligt. Ta som exempel #openstockholm som fick spinn i samband med terrordådet i centrala Stockholm. Här var initiativtagarna varken en reklam-, medie- eller inboundbyrå, utan istället en privatperson som ville hjälpa människor att hjälpa.
Vid sidan om exemplet ovan kan vi titta på kampanjen “#serdumöjligheterna” – Stockholms stads initiativ för att *trumvirvel*…; resa hållbart. En kampanj som enligt mig både har en otydlig hashtag, men heller inte uppmuntrar till varken engagemang eller diskussion. Istället har hashtagen (precis som i fallet med exempelvis #McDstories) blivit en samlingsplats för stockholmare som är missnöjda med stadens verksamhet. Troligtvis inte vad marknadsavdelningen var ute efter.
Har du fler exempel på roliga/dåliga/framgångsrika hashtags? Dela dem gärna med oss under hashtagen #inviseskriveromhashtags, eller skicka ett mail till linnea@invise.se. 😉
Ps. I blogginlägget ”Stärk er digitala närvaro med 5 smarta gratisverktyg!” tipsar vi om verktyg för digital marknadsföring som hjälper er med spridning, engagemang och SEO.
